Holocaust

HOLOCAUST – FRÅN HAMAN TILL HAMAS
1 Moseboken 12: 1–3, 2 Moseboken 1:8–16, Esters bok 3: 5–9

”Holocaust – från Herodes till Hitler” var temat för den folkhögskolekurs jag ledde under många år, efter att Birkas rektor skickat mig på SKMAs (Svenska Kommittén mot Antisemitism) fortbildning i Polen. Vi besökte Förintelsens minnesplatser såsom gettot i Warzawa, dödslägren Treblinka, Majdanek, Sobibor, Auschwitz, Birkenau, platser som Tykocin där hela judiska befolkningen mördades. Och Rakba, nära slovakiska gränsen, där tyska soldater fick öva att skjuta prick på judar. Vi såg spåren efter massmördaren Hitler.

Herodes den store var Judéens kung när Jesus föddes. Han var inte själv av judisk börd, utan edomit, tillsatt av den romerska ockupationsmakten och känd för sin grymhet. Han mördade delar av sin egen familj. Matteus berättar om barnamorden i Betlehem, där Herodes sökte förinta de judiska gossebarnen. Likt en gång den egyptiske faraon som hade glömt hur hebréen Josef en gång räddat hans folk undan hungersnöden.

Man skulle kunna ändra titeln på min historiekurs till Holocaust – från Haman till Hamas. Inte minst för att aktualisera begreppet Folkmord – Genocid, som idag missbrukas å det grövsta. Detta brott uttrycker en avsikt att utrota ett folk eller en folkgrupp. Exakt det som Haman i Persien syftade till och som är Hamas mål vad gäller Israel, då de skanderar ”From the river to the sea, Palestine will be free.” Många demonstranter förstår knappast den djupare innebörden av denna slogan.

Som kristen vapenvägrare kan jag inte försvara israeliska ledare som låter fälla bomber och granater över Gaza. Bibelns profeter uttalar skarp kritik mot judiska ledare som avviker från Guds och barmhärtighetens vägar. Det är knappast förenligt med den bibliska läran, vare sig enligt Torah eller Evangelierna, att ta till dödligt våld som dessutom i stor utsträckning drabbar oskyldiga. Inte ens i självförsvar! Men det är inte belagt att Israels syfte är att utrota ett folk, varför man ska vara försiktig med terminologin då man beskriver det hemska kriget. Ordet folkmord tycks användas på olika sätt, beroende på vem man anklagar.

Antisemitismen har förgiftat världshistorien alltsedan hieroglyfernas folk förslavade hebréerna på Moses tid. De misslyckades, liksom Haman i Persien som hatade judarna i den dåtida diasporan.

Det är för mig obegripligt hur kristna ledare förgiftats av denna antijudiska farsot och själva blivit antisemitismens förespråkare. Biskopen i Sardes, Melito är mest känd för den påskpredikan han höll 100 år efter Jesu död och där han beskrev judarna som ”gudsmördare”. Justinus Martyren, kyrkofäder som Chrysostomos och Augustinus, reformatorn Martin Luther är alla medskyldiga till den kyrkliga antisemitismens uppkomst och vidmakthållande.

Vid 1800-talets slut var det den tyske journalisten Wilhelm Marr som myntade begreppet ”Antisemitism”. Syftet var att ersätta det kyrkliga judeföraktet med en vetenskaplig terminologi, grundad på rasbiologi. Judarna beskrevs som den undermåliga mänskliga rasen. Detta kallades "vetenskap"!

Den österrikiske juden Theodor Herzl kämpade för judisk assimilering i Europas nationer. Men då han bevittnade justitiemordet på den franske officeren Alfred Dreyfus i Paris år 1894, samt hur antijudiska krafter kom till makten i hans eget hemland, förändrades hans inställning och han blev något av den nya Sionismens upphovsman. Sedan antikens judendom hade ändå drömmen om folkets återkomst till Sion levt starkt: "Nästa år i Jerusalem!" Så den sionistiska längtan sträcker sig långt tillbaka i historien. Betydligt längre än 150 år.

När Alfred Dreyfus -på falska grunder, som det senare visade sig, år 1894 dömdes för högförräderi, ropade folkskaran i Paris, inte ”död åt Dreyfus” utan ”A mort les juifs!” ”Död åt judarna! Ett judehat som dessutom sträckte sig över stora delar av Europa.

Jag hävdar att samma hat ligger bakom dagens ”From the river to the sea!” Det är bara så få som fattat det. Det är omöjligt att tolka Hamas doktriner annorlunda. Men egentligen är det samma med PLOs dokumentation som, trots överenenskommelsen i det s k Osloavtalet 1993 och Arafats löfte, inte fört in erkännandet av Israel i sina stadgar.

Ett annat slagord med tragiska konsekvenser: ”Global intifada!” 10 dagar före jul drabbades de judiska Chanukkafirarna i Sydney av ett terrordåd med 15 dödsoffer. Det värsta terrordådet efter 7 oktober 2023. Bland offren fanns en tioårig flicka, en rabbin och en överlevare från Förintelsen.

Antisemitismen har tagit sig allt värre uttryck i hela världen, inklusive Sverige, efter den 7 oktober 2023 då Hamas utförde en massaker på mer än 1 000 judar och tog fler än 200 som gisslan.

Som kristen pacifist och vapenvägrare kan jag inte acceptera våldsanvändande och krig överhuvudtaget. GT:s profeter uttalade stark kritik mot landets ledare när dessa uppträdde orättfärdigt. Att därför godta israeliska övergrepp är inte en biblisk linje. Hur onda Hamas än är, är det inte förenligt vare sig med kristen eller judisk bekännelse att låta bomber och granater regna över små barn och deras familjer. Det lönar sig inte heller i det långa loppet. Eftersom Jesusorden också gäller här: ”Den som tar till svärd ska förgås med svärd.” Texten visar att inte ens i en försvarssituation får Jesuslärjungen bruka vapen. Och det var juden Jesus som myntade uttrycket.

Men tillbaka till den ökande antisemitismen. Inte så sällan hör jag invändningen att islamofobin är ett större problem i vårt land, eftersom antalet hatbrott mot muslimer är större än mot judar. Så har det varit, om man enbart räknar det antal brott som anmälts till polisen. Men så är det inte längre. Sifferbalansen har förändrats radikalt efter Hamasdådet 7 oktober 2023. och det fortsatta Gazaktiget. Brottsförebyggande rådets siffror visar att antalet sådana brott nu är lika många mot de båda grupperna. Det begås t o m något fler hatbrott mot judar. Detta alltså enligt BRÅs redovisning den 11 december 2025. Det vill säga hatbrott mot judar i Sverige, judar som inte har det minsta ansvar för våldet i Gaza.

Men, och det är märkligt att journalister och politiker är så usla i ämnet matematik och inte tycks kunna räkna. Fast det kanske ska tolkas som att antisemitismens gift förblindat och förorsakat en partiskhet och osaklighet som saknar rim och reson. Antalet som identifierar sig som muslimer i Sverige är omkring 800 000. Medan judarna är knappt 20 000. Redovisningen av siffror kan variera på olika sätt, men det numerära förhållandet mellan de båda grupperna förblir i stort samma.

Det betyder att det är mer än 40 gånger högre risk för en jude att drabbas än för en muslim. Det visar sig också att i svenska skolor är idag judiska barn betydligt mycket mer utsatta och isolerade än muslimska. Så de som negligerar den just nu växande antisemitismen är verkligen ute på hal is. Utan att negligera annan form av rasism eller islamofobi måste det konstateras att Antisemitismen är på frammarsch och drabbar hårt. Inte många judar vågar idag visa sig offentligt med en Davidsstjärna eller kippa eller andra judiska symboler.

Hur bör då en kristen bekännare förhålla sig till antisemitismen? Det vittnar knappast om en ärlig och övertygad Jesustro att förhålla sig neutral och likgiltig inför denna ondska. Låt mig framföra dessa förslag:

1. Vi måste vara medvetna om och erkänna den kristna kyrkans historiska skuld. Vi behöver be både Gud och vår judiska nästa om förlåtelse. Det gäller naturligtvis även orättfärdighet begången mot andra minoriteter, t ex samer, romer, utomeuropeiska invandrare. Även om vi själva skulle vara oskyldiga får vi erkänna vår delaktighet i den kristenhet som felat.

2. Vi får aldrig acceptera antisemitism i någon form, vare sig öppet på gatan eller via medier. Vi måste protestera och visa solidaritet med de drabbade. Även om det kan medföra att vi själva drabbas av ondskan! Här gäller att likt Ester i GT visa mod att stå upp för sanning och rättfärdighet.

3. Vi är kallade till förbön för vårt land, för dem som leder och styr, men för alla människor, särskilt dem som lider. Vår omsorg gäller, enligt hela Bibeln, den fattige, den föräldralöse, änkan och främlingen. Här får vi innesluta den som särskilt drabbas av rasism i allmänhet, inklusive islamofobi. Men också och inte minst vår judiska nästa som just nu upplever ett ökande ifrågasättande och en djävulsk antisemitism.

4. För det fjärde, kom ihåg de hebreiske patriarkerna Abraham, Isak och Jakob. Vi är kallade att välsigna. Att välsigna innefattar förbön, men betyder ordagrant ”att tala väl om” i motsats till att förbanna. Det betyder inte att godkänna fel och ondska från israeliskt håll. Men en välsignelse av det folk som Jesus föddes bland.

I centrum av hela Bibelns berättelse finns förstås Jesus. Det är han som är Abrahams ättling (enligt 1 Moseboken 12:3 samt Galaterbrevet 3:6) i djupast bemärkelse. Jesus föddes som jude. Han levde som jude. I hans namn och genom hans försoning är hela mänskligheten välsignad. Såväl jude som grek, kines eller svensk. Men all form av förbannelse över Abrahams ättlingar leder i fördärv. Välsignelsen för med sig liv och mening! Tacka framförallt Jesus men välsigna också Abrahams barn.