Ordet tro har flera olika betydelser såväl i Nya Testamentets texter som i allmänt tal. ”Jag vet inte säkert, men jag tror det blir vackert väder i morgon.” I det uttalandet står tro i tydlig motsats till vetskap. Jag kan inte veta hur vädret blir, prognosen från SMHI är osäker och dessutom händer det inte så sällan att meteorologerna har fel i sina förutsägelser. Eller ”Jag tror att Kajsa Bergqvist klarar en bronsmedalj i VM.” Tro är med andra ord detsamma som en gissning. De är i varje fall besläktade, eftersom de inte har någon säker grund.

När Nya Testamentets texter talar om tro är det något annat. Det kan finnas olika nyanser i ordet tro, men sammanfattningsvis kan man säga att tro betyder: Tillit, förtröstan, förtroende. Att tro på Gud betyder att lita på honom och att ha förtroende för honom.

Ibland talas om ”trons lydnad” ”Genom tron var Abraham lydig…”. Det betyder att tron inte är passiv; den svarar och handlar. Tron tar sig uttryck i aktiva handlingar som stämmer med det man förstått att Gud vill.

Tro, enligt Nya Testamentet, är framförallt att ta emot budskapet om Jesus. Att bejaka honom som Guds Son, att bejaka betydelsen av hans död på korset, att bejaka hans uppståndelse från de döda. Tro är att svara ja på Guds kallelse till försoning. Tro är att säga ja till Jesus som Herre.

Tro och vetskap utgör inte alls ett motsatsförhållande. Tro, i Nya Testamentets grundbetydelse, är en övertygelse. ”En övertygelse om det som man hoppas, en visshet om ting som man inte ser.” Hebr 11:1

Kristen tro under attack

Den kristna tron har alltid stått under attack och det är mycket tydligt idag. Attackerna kommer från religiöst håll, t ex från islam och från gnosticismen. De kommer från ateistiskt håll, i Sverige främst från organisationen Humanisterna. De kommer från historieförnekarna, som består av såväl ateister som gnostiker.

1. Religiösa attacker mot kristen tro

Det kanske inte är så underligt om kristen tro attackeras från andra religioner. Inte så sällan begås från den s k kristna världens sida tarvligheter mot exempelvis muslimer. Inte för att jag tror att chefredaktören på Jyllandsposten eller den s k konstnären Lars Vilk är särskilt kristna, men i många muslimers ögon har de ändå kommit att representera den västerländska kristna tron. Konsekvens: hat och attacker mot kristen tro.

Jag tycker det är tragiskt att man i tryckfrihetens namn skymfar andra människors och kulturers tro. Det är inte så att jag försvarar flaggbränningar i Pakistan o Bangladesh, men jag har lätt att förstå att människor känner sig allvarligt kränkta och sårade när man gör deras tro till åtlöje. Det är tragiskt att händelser som dessa bygger allt högre murar och gräver allt djupare och bredare diken mellan människor och grupper av människor.

Jesus tog tydligt avstånd från det som var falskt och som förde människor bort från Gud. Men han visade respekt för människorna och hans död på korset var för alla, utan undntag. En Jesuslik inställning bör en kristen människa alltid ha till sina medmänniskor, oavsett deras tro eller tänkesätt.

2. Ateistiska attacker mot kristen tro

Under senare tid har vi sett hur attackerna mot kristen tro från ateistiskt håll vuxit i styrka. Organisationen Humanisterna, som väl bara har något tusental medlemmar har tagit ett allt större utrymme i media. Om de är få, så är de ändå väldigt högljudda.

De krav som ställs är inte bara att den kristna tron ska bort från skolorna; det handlar snarare om att den kristna tron helt ska bort från offentligheten och förpassas till privata garderober.

Vi kan räkna med en ny attackstorm i höst, när biologiprofessorn Richard Dawkins omtalade bok The God Delusion i mitten av september utkommer på svenska med titeln Illusionen om Gud. Boken går i stort ut på att tron på Gud är dåraktig och farlig.

Dawkins bok var förra årets internationella kioskvältare, men den fick ett mycket blandat mottagande. Det fanns de som jublade över att någon äntligen på allvar tog itu med den "farliga" monoteistiska Gudstron. Men andra sågade boken för dess raljerande ton och för dess osaklighet. Dawkins är specialist inom molekylärbiologin. Men knappast i religionsfilohöst, den 25 oktober på Librisförlaget: Alister McGraths The Dawkins Delusion. Den svenska titeln är: Ateismens illusioner.

Det kan vara intressant att känna till att också Alister McGrath är disputerad molekylärbiolog. Han är dessutom professor i historisk teologi. Han och Dawkins är således professorskollegor vid Oxfords universitet.

McGrath tar upp huvudpunkterna i Dawkins bok: att gudstro inte kan förenas med intellektuell hederlighet och att gudstron är farlig. Jag anser att han på ett övertygande sätt visar att Dawkins fått det mesta om bakfoten. Och det är inte så svårt att förstå varför den ateistiske filosofiprofessorn Michael Ruse säger så här om dessa båda böcker: ”The God Delusion gör mig generad över att vara ateist, och McGraths visar varför.”

3. Jesusförnekarnas attacker mot kristen tro

Lite nu och då läser man i tidningarnas insändarspalter påståenden om att Jesus aldrig funnits. Det händer t o m att skribenterna påstår att den moderna forskningen tillbakavisat den historiske Jesus. Och att Jesus bara är en judisk-grekisk version av diverse antika mytgestalter såsom Mithra och Osiris.

Ett exempel på detta kom så sent som fredags i ÖP:s webbtidning där man försöker inbilla läsarna att den kristna tron egentligen kommer från buddismen och att Jesus hämtat sina drag från Buddha.

Skribenten stöder sig då på en legend som enligt de senaste rönen härleds till munken Euthymios på Athos från slutet av 900-talet och på att en amerikansk professor, känd för sin förkärlek för gnosticism, Elaine Pagels, som menar att det apokryfiska Tomasevangeliet visar likheter mellan Buddha och Jesus.

Inom bibelforskningen var den s k Jesusmyten, med jämförelser mellan diverse mysteriemyter och Bibelns Jesus populär för 100 år sedan, men idag är den överspelad. Även de som tillbakavisar tron på Jesu uppståndelse menar i allmänhet att grunddragen i evangeliernas berättelser är historiskt korrekta. D v s att Jesus levde i Palestina för ungefär 2 000 år sedan. Att han uppfattades som en undergörare och lärare. Att han dömdes till döden och avrättades under den romerske landshövdingen Pilatus. Att hans efterföljare trodde att han uppstått från de döda. Att många av dem förföljdes och blev martyrer för sin tro.

Det är nog inte korrekt att påstå att man kan historiskt bevisa Jesu uppståndelse. Men om man sätter sig in i de fakta som finns när det gäller evangeliernas tillkomst och den kristna församlingens uppkomst är sannolikheten för den kristna trons huvudinnehåll större än andra försök att förklara den kristna historien.

Det är viktigt att ha respekt för människor oavsett deras personliga tro och livsåskådning. Det finns ingen anledning att se ned på en muslim, en ateist eller ens en Jesusförnekare.

Men ta det med ro när du möter påståendet att det är dåraktigt att tro på Jesus. Tron på Jesus har nämligen välgrundad. Även för den som tar sig tid att undersöka dess historiska tillförlitlighet.

Tro är inte en motsats till vetskap. Tron är övertygelse och en tillit. Tro är att ta emot budskapet om Jesus och att bejaka hans uppståndelse från de döda.